onsdag 20 oktober 2010

Christine O'Donnell strular till det kring Konstitutionen

Somliga analytiker har menat att te-party-rörelsen bidrar till republikanernas seger i Representanthuset, men inte bidrar till deras seger i Senaten. Som exempel på det sistnämnda är i synnerhet te-party-kandidaten Christine O'Donnell, som i septembers republikanska primärval besegrade den mer erfarne republikanske kandidaten Mike Castle. Den sistnämnde skulle med stor sannolikhet ha besegrat demokraternas kandidat Chris Coons, medan Christine O'Donnell däremot ligger långt efter i opinionsmätningarna.

En av dem som påpekade detta efter O'Donnells seger var Bushs tidigare chefsstrateg Karl Rove, för vilket han fick mycket kritik. Christine O'Donnell är en bra talare och spelar på samma populistiska strängar som Sarah Palin - men däremot har hon ännu fler konstiga saker i sitt bagage än Palin, och har även lyckats ställa till med fler tabbar genom att i en debatt med demokraten Chris Coons tydligt förklara att hon inte visste vad Konstitutionens första tillägg konstaterade. Rachel Maddow har här ett inslag om saken - ta en titt:



Det finns några kommentarer att göra kring detta. Det riktigt stora problemet för Christine O'Donnells del är att hon faktiskt inte tycks veta vad första konstitutionstillägget säger, det trots att hon kandiderar som en kandidat som menar sig basera hela sin ideologi på strikt konstitutionalism (dvs att tolka konstitutionen bokstavligt och ta den för vad den säger).

Med det sagt, så innebär det inte att religion och stat måste totalsepareras. Författningsfäderna förespråkade inte en total sekulär republik i USA (tvärtom så ansåg i princip samtliga författningsfäder att religion -underförstått kristendom - var en nödvändighet för den amerikanska republikens överlevande) - men man förespråkade heller inte ett kristet statsbygge med statsreligion, så som var fallet i Europa.

Problemet med (delar av) den amerikanska debatten är att somliga liberaler felaktigt tolkar konstitutionen som om USA vore som Frankrike (där man faktiskt en gång i världen hade en ytterst sekulär anti-religiös/kyrklig revolution) - samt att delar av den strikt konstitutionella högern tolkar konstitutionen som om att den legitimerar en kristen statsmakt.

Det stora problemet med Christine O'Donnell tycks dock vara att hon själv (och kanske även de andra te-party-kandidaterna i Maddows klipp) inte verkar ha studerat frågan själva utan mest läst konservativas kommentarer om saken. Detsamma kan dock förmodligen sägas om många liberaler (vilket Maddow också verkar indikera i sin kommentar på slutet om att det finns två ståndpunkter kring denna fråga som aldrig lyckas mötas).

Att frågan efter ca 100 års ifrågasättande inte är löst (och där domstolar, regeringar etc i olika tider drar åt olika håll för att sedan dras tillbaka igen), är i sig ett bevis på att frågan inte är lika enkel som respektive sida vill göra gällande.

Under Bush-administrationen diskuterades frågan grundligt i samband med att Bush gjorde statligt stöd till religiösa hjälporganisationer som policy (en policy Obama som bekant fortsätter).

Vid tillfälle ska jag skriva ett ingående inlägg om författingsfädernas syn på statsmakt kontra religion, och hur detta under historien tolkats (i synnerhet i modern tid när kritiken mot konceptet om religion blev aktuellt). Men några korta saker redan här sägas. USA Today hade häromdagen följande intressanta artikel om tron och te-party-rörelsen - en artikel som förklarar att författningsfäderna menade att tron ökade, inte minskade friheten. Jag citerar några stycken:

Does faith restrict or enhance our freedom? Some might believe that the Tea Party's emphasis on liberty over moral restrictions represents a repudiation of the traditional agenda of the Religious Right. But instead, the Tea Party may actually represent a return of religious conservatism to its origins in Revolutionary America, when the Founding Fathers universally paired religion and freedom.

Alexis de Tocqueville, the brilliant French writer who toured America in the 1830s in preparation for his magnum opus, Democracy in America, was struck by the difference between American and French notions of freedom. The American Patriots viewed religion as essential to freedom, while French radicals saw religion as freedom's enemy. Yet the French Revolution descended into massive bloodletting, and concluded with military rule under Napoleon, while the Americans successfully created and sustained a republic without horrific violence (until the Civil War, of course). Tocqueville believed that Americans' friendliness to religion made all the difference, for faith kept the worst excesses of liberty in check. In America, Tocqueville wrote, "freedom sees religion as its companion."


Läs gärna hela artikeln här.

Vad som gör USA så intressant är att det där faktiskt finns seriösa debatter om en rad olika ämnen som väldigt sällan diskuteras seriöst i Sverige - det trots att Sverige till inte alltför längesedan hade en statsreligion, en statsreligion kungen förövrigt fortfarande har.

Se även tidigare inlägg:

VVS - del 2: Christine O'Donnell 20100920

Inga kommentarer: